Frieriet

Så kom frieriet med armbågen före. Vänsterpartiet känner sig allt mer isolerade i Svensk politik och försöker ta sig in i värmen. Trots att de säger sig företräda svenskarnas politiska intressen så lyfter de inte utan stampar på samma nivå. en nivå som kan tippa dem över fyra procents kanten...

Jag har en kluvenhet till Vänsterpartiet. Jobbar med dem i kommun och landsting och det finns en del riktigt bra relationer men samtidigt så har jag en känsla som är svår att förklara. Kanske är de det som Jonas Sjöstedt idag i DN påstår som gör att jag drar öronen åt mig. Den hotfulla tonen som finns och tonen om att sitta på sanningen och ha alla rätt. Kristdemokraterna ligger i samma linje och i den senaste Sifon var de nere på 2,7 procent. En osund kaxighet betalar sig inte.

Jag tror väljare mer vill ha en sökande politik, resonerande politik än den självklara sanningen. De partier som samtidigt kan visa sig säkra men fortfarande öppna för olika lösningar på de problem som finns är de som på sikt kommer vinna förtroendet. Grunden är dock att man delar problembeskrivningen med väljarna och att man talar samma språk. Då kan man resonera sig fram. Vänsterns kravmentalitet kommer inte fungera. Att veta bäst är inte en framkomlig väg. Ska vänstern skaffa sig vänner bör man anlägga en mer ödmjuk ton. Vem vet då kanske de blir uppbjudna. För Socialdemokraterna vet, Miljöpartiet vet. Vänsterpartiet kommer aldrig stödja en regering som leds av moderaterna eller något annat borgerligt parti. Vänsterparrtiet kommer aldrig att fälla en regering med socialdemokraterna om det riskerar att få borgarna till makten igen. Med andra ord är Vänsterpartiet mer beroende av Socialdemokraterna och i viss mån Miljöpartiet för att få reellt politiskt inflytande. Så Jonas Sjöstedt tänk till på det. Sänk tonläget, börja resonera och fram för allt gör upp med de sista resterna av er historia. Det finns en oro om att det inte är riktigt städat i garderoben...

Media mm: Ab,

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, moderaterna, Socialdemokraterna,

 

Skickat via Blogsy

Våldet och de vuxna "vännerna"

Blev igår intervjuad av en student om den lokala alkoholpolitiken och då speciellt med hänsyn till ungdomar. Jag fick chansen att breda ut mig, vilket gillas av en politiker måste medges. Tänker på de jag sa när jag läser om det som sker i Husby. Ett våld som samhället aldrig kan acceptera.

 

Vist kan det finnas en frustration över att inte bli sedd eller uppleva sig som orättvist behandlad. Visst finns en rastlöshet bland grupper ungdomar. Inget är något nytt och vi kan se hur det med jämna mellanrum blommar upp. Skälv minns jag Kungsankravallerna där jag fanns i svansen och. Tyckte det var så tufft och spännande, även om jag då inte tordes mer än att vara svansen. Men jag spelade en viktig roll, ty utan svansen så hade inte de ledande känt att de vågade eller hade stöder för sina handlingar. Så tänkte jag inte då. Fanns nog en längtan att vara i fronten bland de tuffa hjältarna som vi såg dem då. Idag vet jag bättre, tror jag. Varje tidsålder har sin revolt. Tyvärr å ingår ofta en allt högre grad av våld och vuxenvärlden verkar tänkte lära sig något. Stilla tittar vi på och tänker inte att dessa ungdomar har föräldrar någonstans som har ett ansvar för det som sker. Klarar de inte själva att stäva sina ungdomar så är vi fler som kan kliva n och måste så göra.

 

Kan känna en grund i att folkrörelse Sverige inte längre finns. Vi pratar om det men det är mest på papperet det finns. Undandrag finns ska erkännas och jag lyfter där Vimmerby IF som startar ett stort integrationsprojekt som inte har en koppling helt till fotbollen. Det finns ett äkta samhällsengagerade bland föreningens ledare som man inte kan blunda för. Ett driv att lyckas oavsett om det offentliga finns med. Inget villkoret men en tacksamhet om kommunen vill vara en partner.

 

Här känner jag utifrån vad jag läst en oro över föreningen Megafon som inte verkar vilja bli en medspelare till samhället utan en som tar våldsverkarnas stöd och inte den vuxnes ansvar att påtala rätt och fel. Vi vuxna har ett ansvar organiserade eller ej så är det så. Jag kan känna en oro att vi inte vågar vara vuxna mot våra tonåringar. Att vi så gärna vill vara vänner med dem. Vi glider iväg in i en Facebook relation med de unga. Inte som ett komplement utan som ett alternativ. Balansen mellan vänner och vuxna är svår och klarar man inte de så strunta i vänskapen och stanna vid att vara vuxen. Krasst så är de det som våra ungar behöver mest. Vänner har de nog av men inga vuxna förebilder eller rättesnören.

 

Som avslutning så kan jag tänkte passera polisen som är samhällets förlängda arm och en företrädare som som spegla de normer som samhället står för. När de utrycker rasistiska ord och kraftigt nedsättande synsätt på individer och grupper så är det aldrig acceptabelt. Polisen ska inte ens vara i närheten av dessa uttryck. Visst kan man försåt en frustration men det får inte gå ut över allmänheten och det gäller att hålla den proffisionella hållningen intakt. Klarar man inte det så är frågan om man är passande för rollen som polis, samhället skedande ordningsmakt.

 

Media mm: Ab, Johan Westerholm, SR, SR2, Expressen, Martin Moberg, Aftonbladet, Exp, SvD, DN.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, moderaterna, Socialdemokraterna,

Skickat via Blogsy

Reinfeldts läktardans ger 39.1...

Armar uppåt sträckt!

VM-guld i hockey och moderatledaren är inte sen att visa upp sig. High-five med Prins Daniel i Globen. Strategiskt med alla kameror riktade mot sig. På läktaren blir han sport Reinfeldt och hoppar över det statsmannamässiga. Det går hem i stugorna. Men är det äkta eller ett strategiskt spel för att nå in i stugvärmen?

Att moderatledaren har ett genuint sportintresse vet vi, eller om man nu kan kalla det så då man hejar på Djurgården… Att ledarna ska sitta på läktaren när Sverige spelar avgörande matcher hör också till. Både ministrar och kungahuset har en stående plats när det ska avgöras. När det gäller kungahuset så har prins Daniel tagit den rollen på ett bra sätt. Är det så att jag bara är avis på att TV4 under gårdagens match gav Fredrik Reinfeldt så mycket positiv TV-tid som inte en partiledardebatt kan komma i närheten av. En opinionsundersökning idag och Reinfeldts siffror hade rört sig uppåt. En koppling till VM-guldet hade funnits där. Undrar om ens karl kan stå på skridskor?

Sport och politik har alltid hört ihop och så är det. Visst kan vi inför varje match, tävling säga att så ska det inte vara men en färg, en sång, en flagga, en publik och vips så är det en politisk gest medveten eller omedveten. Som lokal politiker i en kultur- och fritidsnämnd vet tackar jag min själ för att jag inte hejar på ett lag från kommunen och inte behöver anses jävig (Kan tyvärr inte stödja Bajen med kommunala medel från Vimmerby…). Men hela tiden så tolkas besluten till den ena eller andras favör. Vid varje nämndssammanträde så är det en balansgång mellan behov och rättvisa som inte alltid är rättvisa enligt den sunda inställningen utan mer med avundsjukan som ledare. Rättvisa i dess sämsta bemärkelse. Får Kalle en fotboll så måste Pelle få en också, även om han har tio…

Så att Fredrik Reinfeldt satt på läktaren i kostym hade en del i intresse, en del i plikten men en jäkla massa i popularitet. I denna mediala värld som vi lever i så vore det politiskt självmord att inte sitta på en läktare och jubla, gråta beroende på resultat. Vad jag vet så har dock inte Reinfeldt bjudit in till presskonferens, ty det var bara landslaget och inte Djurgården… Men han behöver alla chanser att få röster. Ty hans "vänner" i Alliansen verkar inte vara på firar humör och frågan är om ens Reinfeldt har tid eller lust att jubla? För en vunnen hockeymatch är kanske inte så mycket värt när man förlorat regeringsmakten?

Avslutningsvis så GRATTIS till guldet. Riktigt kul att ni kunde bärga det på hemmaplan. Tyvärr så ville jag vara i huvudstaden och fira det igår men med en alkoholfri öl och lite lokal ölkorv gick det bra i soffan samtidigt som jag ögnade lite på styrelsepappren från Folkbildningsrådet. Men vi tar ett TJOHOO!!

Media mm: Ab, Ab2, Ab3, Exp, Exp2, DN, DN2, SvD, SvD2, SVT, SR, Martin Moberg, SVT Sport 1, SVT Sport2, SR Sport 1, SR2,SR3, Aftonbladet 1, Ab2, GP, Expressen, SvD

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, hockey, Fredrik Reinfeldt, moderater, VM.guld

Nöjdhetens förbannelse

Även kungen verkar nöjd. Denna förbannelse över
riket gör att vi vänder sida i boken...

Han var nöjd. Nöjd att landa mitt i startfältet och inte ens topp tio. En mentalitet som är klassisk svensk. Vi gjorde ändå ett bra nummer och hade kul... Vinna är inte allt men om man ställer upp i en tävling så måste man ändå har något mer för sig...

Plats nummer 14 blev det. Christer Björkman var nöjd, Robin var nöjda och i studion direkt efter finalen fanns en avmättad nöjdhet. Kanske berodde det på att Petra Mede lyckades med det som få presentatörer av Eurovision klarar av att kunna leda, roa och styra en föreställning. Vi minns alla hur vi hånade förra årets från Azerbaijan men ack så nära det var att vi fått upprepa det ett år till. Danskarna räddade oss från ännu en resa till de östligaste breddgraderna av tävlingen. Men nöjdhet vinner inga tävlingar och igår så såg vi det. Likt klassiskt svenskt deltagande i friidrott. Är glad om vi når final... Så vinner man inga fina priser. Då går man kanske som bäst till final. Hade varit nöjd om Robin andats lite bitterhet när han äntrade studion direkt efter tävlingen och svurit lite åt att man inte kom högre i listan. Kanske det varit ok med lite efterklokhet ett par dagar efter men inte tio minuter efter att tävlingen är slut. För vi vet att låten inte höll.

Men går vi vidare på nöjdheten så kan vi notera att Kristdemokraterna gör sin sämsta mätning och hamnar under tre procent i SvD/Sifos undersöking. Om man då tar fram nöjdheten så finns de där också. Med en dåres envishet så intalar kristdemokraterna sig själva och omgivningen att de har den rätta politiken och finner sig själv nöjda. Lyssnar man på dem så kan man tro att de har närmare trettio procent än de faktiska 2,7 procent som dagens mätning visar på. De kommer inte vinna val, de kommer knappt in i riksdagen igen. Om de kommer in är det på grund av konservativa moderater som tröttnat på Anders Borg och Fredrik Reinfeldts nöjdhet i ett vilset mittenträsk...

Läser sedan en rubrik i Aftonbladet som får mig att gilla. Det handlar om hockeyn och Wennerholm som gratulerar Schweiz till silvret. Där finns den där kaxigheten som jag vill se mer av. Det är bara toppen som räknas. Där finns ingen nöjdhet med att kommit till final. Det är vinna som gäller och inget annat finns. För det är inte fult att vinna en tävling. Det gör en inte till en sämre människa. Ett litet om bara. Det beror på hur man vinner. Man ska vinna för att man är bäst och man kan fortfarande vara ödmjuk mot den sämre motståndaren.

Personligen så bryr jag mig inte så mycket av vad som sker i schlager- eller hockeyvärlden utan mer intresserad av den politiska. Här är en seger i valet 2014 så mycket viktigare. Så mycket mer står på spel. Vinnare kommer de parti som kan visa på minst nöjdhet att vara. Risken är att en vinnare kan heta Sverigedemokraterna ty där finns inte mycket nöjdhet. Mitt eget parti, socialdemokraterna, känns allt för nöjda så fort opinionen går upp med minsta marginal och man lutar sig tillbaka och bara är så nöjd...

Nöjdhetens förbannelse

Media mm: Ab, Ab2, Ab3, SvD, SvD2, SvD3, DN, DN2, DN3, SVT, SVT2, GP, Exp, Exp2.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, schlager, hockey, Socialdemokraterna, moderaterna, Kristdemokrater,

Schlager, åska och hockey...

Jag skiter i schlagern, jag skiter i hockeyn de säger jag skiter i allt men det skiter jag i... Funderar på att även skita i TVn... En bok, slå av datorn och bara ta mig in i litteraturens värld med ett glas vin i min hand 

Åskan mullrar i horisonten grannhunden skäller och långt bort hör jag någon som plågar ett trumset. Sitter i en blöt stol ute och skriver i detta. Solen kanske återkommer efter regnet annars så ser det mörkt ut på min bakgård. Kommer på mig själv med att vara riktigt jäkla politiskt trött. Att politiken inte längre ger mig ett input, inte i alla fall den kommunala som fortfarande handlar om procenten trots en ny budgetprocess som skulle styras av den politiska visionen. Men si så fel det blev. Åter bara kronor och ören inget politiskt att drabba samman kring. I några träd bort har kajorna konferens om det aktuella läget och de låter rätt så förnöjsamma... Skönt för dem.

Trots att jag är lite fuktig i baken är det skönt att bara sitta ute lyssna på fåglarna som med sina läten förkunnar nått. Lär mig aldrig vem som vem men klarar mig bra trots det. Ser ut som om åskan vänder och tar ett varv till över huset. Jag gillar åska. Naturens makter som bara knallar på och inget kan vi göra än att se på skådespelet som slår många fyrverkerier. Nä nu var det dags att slå ihop datorn och ägna lite tid till annat...

Lite tips till schlagermat har jag... (Se bilden).... och Sverige kommer inte att vinna... Kanske hockeyn men inte schlagern. Kanske lika bra det...

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, schlager, hockey,

Den öppna?

Hm så märkligt... Planera för ett maktskifte? Media verkar slå upp det som en nyhet. Nyheten hade varit att inte planera för det. Att sitta stil i båten och tro att det löser sig om vi skulle vinna... Men det finns en nyhet och det är rekryteringsprocessen. En process där alla som delar våra värderingar får möjligheten att vara med.

Som ni vet så har jag inte riktigt köpt partieldningens snack om öppna processer. Mest är det Carin Jämtin som drivit frågan om det öppna partiet. Valberedningsprocesser, två på raken har tvärtemot visat på att de gamla slutenheten sitter djupt rotat. Om denna rekrytering kommer vara så öppen som det är sagt eller om platserna redan är besittna kan jag idag inte svara på men hoppas att Jämtin får som hon vill och slutenhetens krafter får stå tillbaka.

Det har varit ett antal smärtsamma år för partiet och det är inte över. Nytt program, ny ledning, men kulturen sitter fortfarande kvar i väggarna oavsett om det är på lokal- eller central nivå. De gamla belöningssystemen mot partibröder och kanske en och annan syster också finns kvar. Krafter som få ledare kan rå på och en gillande karaktär av kulturen. En kultur som belönar den lojala och med det skapar lydiga tjänare till makten. Du tillåts vara så där lagom revoltisk att vi kan föra samtalet om högt i tak utåt. Men de höga hästarna når du inte.

Socialdemokraterna är ett slutet parti. Kanske det mest slutna av dem alla. Tiden håller på att springa ifrån partiet då bland annat sociala medier gör att det inte längre finns en chans att kontrollera vad som sipprar ut. Partiet har ett arbete att göra och det måste gå snabbt.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, moderaterna, Socialdemokraterna,

 

Skickat via Blogsy

Mål topp 10 och verkligheten

Skolan... Alla vill men få verkar ha en lösning som fungerar. Idag skriver bland annat Stefan Löfven om skolan i Aftonbladet. Mer lärare är grunden och det är bra så att varje elev får sin chans till stöd i lärprocessen. Samtidigt som jag läser detta så tänker jag på gårdagen där den moderata ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Vimmerby inte kunde svara på hur kommunen skulle gå från en plats kring 240-250 till topp 10 nästa år...

Backar från rikspolitiken till kommunen som fakta äger stora delar av utbildningsfrågorna. Det finns en iver hos kommunpolitiker att vara bäst. Skolan står nu i detta fokus och särskilt veckorna efter skolriksdagen som alla talar om. I Vimmerby styrs kommunen av moderater och de har lydigt med sig de tre andra partierna i Alliansen (även om det knakar betänkligt). När så den ansvarig nämnden skulle presentera sina budgetäskningar så var det ingen ramökning utan noll. Samtidigt så ligger kostnaden för grundskolan under det snitt som man mäter, resultaten är inte bra och placeringen i rankningen kring 240-250. Målet som en enig nämnd satt är att nästa år vara topp10 och 2017 vara etta (1) i landet. Men igår så var det bara ord som kom. Det fanns inget konkret hur man skulle nå toppen. När en förvaltingschef var mer realistisk och pratade om topp 25 så fick hon en utskällning av det moderata ks-ordförande. Inte en fråga varför tror du det och hur kan vi isåfall komma högre? På en direkt fråga till ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden om detta moderata budgetförslag skulle räcka till en topp 10 placeringen nästa år blev det knäpptyst kring bordet. Man verkande inte förstått att det krävs en plan för att nå uppsatta mål. Annars så finns det ingen relevans i dem...

Så när Stefan Löfven med vänner skriver att de vill se 4000 fler lärare är det bra och i Vimmerby skulle det ge en relevant chans att förbättra resultaten och se till att ungdomarna får den starten som så väl behövs. Men en bild som också är tydlig är att det inte bara är lärare som behövs utan den stödjande omkring personalen. Fritidsledaren som kan de den där kramen, sparken i ändan. Vaktmästaren som kan ta med sig en unge som inte klarar av myrstacken som finns i baken. Vi måste se hela skolan som en pedagogisk helhet. Vi måste se till att även mattanterna är en del av den pedagogiska resursen. Grunden är enkel: Inte en enda unge ska lämna skolan utan att ha en stabil kunskapsgrund att stå på som ger möjligheter för framtiden. Det är en investering som vi inte kan klara oss utan.

Mediamm: Exp, Johan Westerholm, Martin Moberg, SvD, SVT.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, moderaterna, Socialdemokraterna,

 

Skickat via Blogsy