20120518

Björnas sex eller tivoli?...


Er man i verkligheten... Det hänger
på håret, som vanligt när
jag är inblandad

De homosexuella Zebrorna försökte sig på våldtäktsförsök och Björnarna satte på varandra hårt och hejdlöst inför de jublande barnen. Ingen vuxen gjorde något för att skymma eller avbryta det hela… I bakgrunden så hördes berg och dalbanan. Såg jag trauman födas igår eller var det av socialstyrelsen godkända handlingar? En dag på Kolmården gav perspektiv, men var det de rätta perspektiven?

          Andra kanske skulle sammanfatta det som en lycklig dag i djurparken men med minnet av mangarättegången så blir allt så mycket besvärligare. När jag hemkommen sitter och tittar på Djursjukhuset på TV och får veta att nästa vecka ska veterinärer ta hand om den utbredda incesten bland Schimpanserna på samma djurpark blir min förvirring total. Snart rörs gränserna mellan Fråge-Olle dokumentären och Zoo samman i ett virrvarr där det unga barnet i centrum hållande sin mamma och pappa i handen frågande vad som pågår och svaren som oftast är allt annat än klara. Vissa dagar är livet som förälder lite mer jobbigt än andra och som förälder till en tonårsson så känns det skönt att passerat det där jobbiga stadiet i ens utveckling som förälder.

            Kan känna att slogan ”djur på riktigt” blir lite blasé när man gjort savannen i Kenya och sett alla djuren så nära och i sin riktiga miljö. Djurögonblicket blir inte vad de varit och under gårdagens besök så återkommer vi hela tiden till Kenya och vi ser andra saker. Djurparkens förfall. Hur man med kulisser försöker sälja säg och inte längre litar på djurens egen dragningskraft. När man smäller upp tivoli som inte ens går i djurens tema utan är av de slag du finner på marknader, ok lite större, och tingeltanglet får fäste och djuren kommer allt mer i andra hand för de nyheter som presenteras. En utveckling mot multiparker som har ett syfte och det är att tömma plånböckerna på besökarna. Det är helt ok och som affärsdrivande företag ska så ske. Vinst ska och måste göras. Men när det blir uppenbart för besökaren och när man sätter sig i bilen och undrar om det var värt så mycket pengar eller man sätter sig och räknar på hur mycket man blivit av med är man fel ute. Det man vill höra är att så mycket vi fick för pengarna eller detta var värt vart enda öre är man rätt ute. Förfallet är när man tappar sin verksamhetside och besökaren inte vet vad som är grunden. Tron på djurparken som plötsligt är en nöjespark...
Är det mysig skärgård eller
under havets yta som är temt?
Delfinshowen som inramas med
beachtema men dunkar Marcoolio,
det håller inte ihop.

            Ett exempel är när man i mitten av maj möts av skylten att vi syns i maj och det är stängt. Små detaljer men som bygger på helheten om att det är på dekis. Trasiga gångar. Allt mer kommersiellt, smutsigt, renoveringsbehov (ska sägas att det känns som man skiter i det gamla och bara ägnar sig åt att bygga nya saker och med det inte underhåller kärnan i parken, djuren…) Teman som inte håller samman utan spretar så besökaren blir förvirrad om vad den ska uppleva. Nä bilden när vi satte oss i bilen på vägen hem var att vi var klara med Kolmården. Något som vi inte sagt förr utan börjat grubbla på när vi ska återkomma. Våran mognad eller parkens förfall?...

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant?  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,