20120702

När vi gav upp....


Var finns väljarna och vad vill de med samhället? Sverigedemokraterna må vi kalla oseriösa pajsare men deras väljare måste vi ta på största allvar. De signalerar något om tillståndet i landet. De signalerar en otrygghet som bottnar i arbetslöshet, försämrade trygghetsförsäkringar och oron kring arbete, skola, omsorg och vården.

           Igår så var det Sverigedemokraternas dag i Almedalen. Ett steg mot seriositet kan tyckas men för mig kommer de aldrig bli seriösa. Jag ser grunden som finns i landstinget och min kommun. Men de sitter på kommunfullmäktige i Vimmerby med två mandat. Lika många som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och mer än Folkpartiet. Det finns en stor andel som röstar på dem. Men inte är de rasister eller främlingsfientliga. Ser vi var Sverigedemokraterna har sina starka fästen så är det i traditionella Socialdemokratiska fästen. Fästen som vi tagit för säkra i jakten på nya väljare. Vi har inte lyssnat till de traditionella arbetarna och deras villkor. Vi har tagit målgruppen för given och jagat vidare. Självklart så måste vi som folkrörelseparti som grundat folkhemmet bredda basen men inte glömma delar av den. I jakten på missförhållande i storstädernas förorter så glömmer vi de gamla brukssamhällena.

            Så länge som socialdemokraterna lyckades förena satsningar på arbetarklassen samtidigt som medelklassen kunde göra sina resor så växte, utvecklades samhället och många kände sig sedda och grunden för utanförskapet minskades. Det var inga problem med att det kom nya individer till oss för vi såg inte att de konkurrerade utan kunde tillföra något till vårt gemensamma samhälle. Men någonstans på resan så upphörde detta. Sakta så såg vi hotet från Sverigedemokraterna som en isolerad händelse och inte en del av samhällsutveckling, socialdemokratins misslyckande förstärkt med alliansen maktövertagande 2006. Sverige gick sakta från ett sammanhållet samhälle till ett samhälle med ökade klyftor som födde en ”vi och dom” retorik som SD fångade upp. Vänstern försökte utifrån från sin position men med det kommunistiska oket på sina axlar kunde de inte fånga en rörelse.

          Bilden av hur de mindre samhällena utarmas när industrin lägger ner eller flyttar och inget tar vid. Arbetslösheten breder ut sig och resurser till omställning minskas. Samtidigt möts de arbetslösa med sämre ersättningar och en misstro mot deras arbetsvilja från staten. Grunden för utanförskapet är lagt och med orättvisor föds avunden och bitterheten gentemot din nästa. Din vän blir din främling. Signalerna finns även i mitt eget parti där sakta det ifrågasatts om etablering av behandlingshem, ensamkommande flyktingbarn (glädjande så pekar en ny undersökning på att det är färre som vill minska invandringen).

          Hur går samtalen ute i de enskilda arbetarkommunerna där medlemmarna går arbetslösa och de traditionella arbetstillfällena sakta försvinner? Sakta hur en tjänstesektor tar över och entreprenörskapet frodas bland våra invandrare som öppnar, tar över verksamheter medan vi står där och ser på. De har fortfarande tilltron till Sverige och de möjligheter som ges. ”De tar våra jobb”. Men inte är vi socialdemokrater pajaser eller främlingsfientliga?

          Så Sverigedemokraterna vinns inte i debatterna utan i en politik som omfattar alla och ser till att man blir sedd och inte misstrodd. I en politik som låter människorna växa och ges möjligheter. Det handlar om ersättningar som man klarar sig på i väntan på arbetet. Det handlar om platser i vuxen- och arbetsmarknadsutbildningar. Det handlar om kommunikationer och infrastruktur så att jobben kan komma till en och en annan till jobben. Det handlar om att rehabilitera den sjuke och ge henne/honom möjligheten att ta de första stegen mot en återkomst till arbete. Det handlar om att ge våra unga förutsättningar att få den strat på livet som de behöver föra att klara klivet till vuxenvärlden. Det handlar om att skolan måste se varje elev och ge varje elev de verktyg som hon/han behöver för att kliva vidare.

           När politiken sakta formas så att varje individ känner sig sedd och behövd kommer Sverigedemokraterna sakta tyna bort. För Sveriges befolkning är inte rasister och främlingsfientliga. De saknar en trygghet och känner en oro för framtiden. Det går att bygga bort och Moderaterna har inget intresse i det utan det åligger Socialdemokratin att göra det.

Media: Ab, Ab2, Ab3,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politikpersonligtkulturVimmerbyAlmedalen,