20130724

Klapp-klapp och nomineringar

Juli är snart över. Sakta så tränger sig augusti och hösten på… Visst kan man tycka det låter dystert då vädret är vackert (om än lite molnigt just nu) och en massa semester finns kvar. Men det har vänt sakta så närmar sig det ögonblicket då almanackan gör sig påmind och höstsäsongen av politiken drar igång. En höst som innehåller både politisk vardag med budget, men också nomineringar till de listor som ska presenteras för väljarna i valet om ett år… Ett valår utöver det vanliga. Alla val samlade under ett par korta månader. En utmaning för partierna och väljarna. Att skilja valet åt men hålla en linje som är tydlig

Listor, nomineringar… Spänning eller uppgjort? Tja i många delar uppgjort. På riksdagslistan vill de fyra första namnen sitta kvar. Inge verkar ifrågasätta detta (enligt gammal tradition i partiet). Diskussionen handlar om plats fem och neråt.  På landstingslistan så sitter jag nog ohotad på första plats om jag vill sitta kvar. När jag förra valet ville kliva ner på kommunfullmäktigelistan så var den en står förvåning i partiet. Strävan efter första platsen är det gällande, särskilt om man är en synlig politiker. Vilket allt för få är!

Socialdemokraterna har en tradition av att inte flytta på någon som inte själv vill. Rent generellt så ska man gjort något brottsligt för att behöva känna oro för sin plats. Det finns inget prestationsmått över vad man gjort den gångna mandatperioden. Sitt still och tyst i fyra år och platsen är din i fyra år till… Svårare är inte ditt politiska uppdrag. Men kommer väljarna att godkänna detta över tid? Bilden att de etablerade partierna tappar och valdeltagandet sakta sjunker visar kanske på att man inte är nöjd med tingens ordning. I Socialdemokraterna så förs en diskussion om att vara öppen, våga göra nytt men när det sedan kommer till avgörandet så vågar man inte ifrågasätta sina ledamöter. Ingen diskussion om vad vi förväntar oss av de som ställer upp. Ingen diskussion om vad som genomförts den gångna mandatperioden. Ingen diskussion, ingen diskussion… Men den finns i slutna rum. Ett missnöje med sammanställningarna av listorna men inget som gör att man tar debatten öppet och när det är dags för att klubba listorna så är det tyst i salen och möjligtvis så höjer ungdomsförbundet (om något sådant finns?)rösten, enligt klassisk regi och påtalar sin kandidat. Votering sker och allt är som de ska och självklart så är voteringen så långt ner på listan att de inte stör toppen… Den sitter tryggt tills de själva väljer att kliva av eller gjort något grovt brottsligt…

Personligen funderar jag på att låta mig nomineras till riksdagslistan. Inte för att jag tror jag har en real chans att komma på valbar plats. Dels genom de som jag skrivit ovan och dels genom att jag inte alltid anses som helt bekväm i partiet. Går inte alltid enligt den snitsande banan och har en egen åsikt. Det handlar om Klapp-klapp och gå i takt. På landstingslistan är jag etta mest på grund för att det är ett val med lågt intresse och att jag nog gjort bra ifrån mig. Generellt så har landstingspolitiken aldrig synts så mycket i Vimmerby sedan jag blev vald. Aldrig har landstingspolitiken varit så närvarande på partiets möten sedan jag blev vald. Det jag skriver nu är inte acceptabelt i partiet. Man ska inte framhäva sig själv. Vara en grå massa är idealet. När det gäller listan till kommunfullmäktige så är det sagt att de som kommer vara gruppledare/nämndsordförande ska sitta i toppen på listan. Var jag kommer befinna mig är med andra ord inte klart. Jag vet inte längre var jag vill vara aktiv med mitt politiska engagemang. Ett engagemang som kommer finnas kvar men frågan är var och hur. Att fortsätta som inget hänt känns svårt. Sitta av fyra år till på samma stol/stolar… Känner att jag har mer att ge i Kultur- och fritidsnämnden och att jag bara är i början på den resan. Kanske fyra år till…

Men kommer nämnden finnas kvar? Hur ser den politiska organisationen ut i både kommun och landsting? Personligen så känner jag en kluvenhet i det hela. En liten politisk organisation med ett helhetsperspektiv som kan genomföra politiken kontra en bred organisation där många finns med, men med brister i genomförande. Tror vi skulle behöva en djupare utredning och diskussion om politikens utveckling. Organisation, person och partier. Världen förändras. Rörelser förändras. Intressen förändras men partier består och organisationen förändras marginellt… Någonstans så behöver vi gå i takt med tiden. Lite mindre Klapp-klapp o takt med partiet. Lite mer lyssna, uppror och takt med världen…

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. IntressantLäs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,