Så är det dagen efter som Aftonbladet slarvade med fakta. En
stor uppslutning kring Johan Westerholm kamp gentemot Sverigedemokraterna och
andra rörelser. Någonstans så finns det en samstämmighet kring att minska SDs
inflytande i beslutade sammanhang. I en Stocholms förort så slåss nazister och antinazister på Facebook så går debatten om våld eller icke våld högt. De flesta är ense om att nazismen och rasismen ska bekämpas. Men hur? Tiga, kriga eller konkretisera?
Men vad kan bli kontentan av gårdagen. Kan det bli ett
tystare debattklimat? Samtidigt som jag sitter och grubblar på gårdagen pågår
arbetarkommuns möte med planering av valet. Fast i kalendariet och vem som ska
ansvara vilken dag, så bankar nazister på antinazister i en förort till
Stockholm. Senare på dagen bjuder svärmor på julbord på Astrid Lindgrens Näs
och på Facebook pågår en tråd där frågan diskuteras.de autonoma från höger till
vänster ger sig på varandra och mitten står de som fredligt ville markera var
de stod i frågan. Den väpnade kampen mot nazismen vill legaliseras och de
grupper från vänsterkanten som täckta sprider våldets budskap hoppas på att
segra. Personligen tar jag avstånd från våldet oavsett från vilken riktning den
kommer. Det finns ett våldsmonopol som vi måste slå vakt vid. Enskilda kan inte
hur lovvärt än syftet må vara få ta våldet i sina egna händer med en
legitimitet från samhället.
Så länge som det finns en otrygghet i folks vardag kommer de
söka sig till de grupper och partiet som säger sig kunna garantera eller
presentera en lösning på otryggheten. Det är allt från islamistiska till
nazistiska rörelser som fångar upp intresset. Men de demokratiska partierna
väljer att blunda eller skrika att en röst på SD är en röst på Reinfeldt… Jojo
så vinner man varken val eller löser otryggheten som upplevs.
Men debatten måste få vara spänstig. När jag sitter och
skriver detta så landar detta mail in ” Tycker det är märkligt du tillåter en
extremhögerskribent som Jonny Disenfeldt ge kommentarer på din Blogg. Det är många på sossebloggen som avstängt honom från
Kommentarer. Råd: Gör så även du, Innan han lurat in dig i en fälla.” Jag
svarar att alla som håller sig inom lagens råmärken är välkomna att kommentera
och att man tar debatten för eller emot. Men då kommer nästa svar ” Jonny
bedriver Högerpropaganda på din blogg. och hånar sjuka, arbetslösa. pensionärer.Inser du inte att
han utnyttjar din Blogg för att föra fram sin extrema högerpropaganda där han
t.o.m kan sägas skriva om fakta men där jag hittils aldrig sett uppgift om
Källa. Han är avstängd från flera bloggar och kommentarssammanhang .Men inte
hos dig. Mycket märkligt att du låter en extremhögerskribent få håna och
provocera EX han skrivit:
"Den som saknar förmåga att debattera är väl du, en
åldrig skånskt präglad haverist. Du har
visst uttryckt glädje över när en moderat avled tragiskt. Du attackerar på ett vedervärdigt sätt
allianspolitiker och till och med socialdemokrater som inte är socialister och
extremister som du själv.."Jag tror inte du har koll på Disenfeldt.” Jag suckar och
känner hur skribenten inte klarar debatten utan vill stänga av dem som inte är
politiskt korrekta enligt hans egen definition. ”Som sagt Jonny är avstängd på
massor sossebloggar. Han provocerar Jag vet det. Jag tycker inte du är en
seriös Bloggare om du låter en som honom få fortsätta som han gör på din blogg.
Tror inte alls du har full. Där misstror jag dig starkt. Sossebloggen ska vara en sosseblogg inte en Blogg där
extremhögern tar för stor plats”. För mig är det enkelt att låta alla komma till tals och som jag skrev igår:
-Man kan bara kolla kommentarerna som kommer generellt i medias kommentarsfält. De är inte rumsrena, men klarar sig rent juridiskt för att kliva över kanten. Jag har dem i mitt kommentarsfält och väljer att de får stå kvar så länge som de håller sig innan för ramarna, vilket ibland kan vara svårt att avgöra. Jag vill inte vara en plattform för dem och lika lite vill Johan Westerholm vara det. Men samtidigt känns det viktigt att visa upp dem och deras rätta ansikte på sajter som har en bredare läsekrets. Balansen är inte lätt och ibland kanske jag låtit en kommentar fått stå kvar som borde tagits bort.
Det finns en rädsla att ta debatten mot de som inte tycker
som vi andra. Att inse att saker och ting inte fungerar som de ska. Att våga
erkänna att man inte själv inte sitter på lösningar som finns. Att samtidigt
inse att de pågår en kamp om hur vi ser på samhället och att i den kampen låta
oss bryta åsikter. För är det tiga, kriga eller konkretisera?
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, ideologi, värderingar, Socialdemokraterna, sverigedemokraterna, Demokrati, Johan Westerholm
